/   informisi.gq   / sv  

2019-10-21 10:27:05

Hur du formulerar dig på sociala medier kan avslöja hur du mår innerst inne. De ord vi använder på Facebook kan förutspå depression bättre än de frågeformulär som används för att sätta diagnosen. Detta enligt amerikanska forskare som har analyserat vårt språk på den sociala plattformen.

Att deprimerade använder fler ord som har att göra med negativa känslor, som ledsen, saknad och tårar, är föga förvånande. Lite mer oväntat är kanske att nedstämda skriver mer i första person singular: jag. Men det är inte heller så konstigt. I tidningen Modern Psykologi förklarar nestorn inom forskningen om språk och psykiatri, James Pennebaker, deprimerades ökade användning av jag och mig. Han menar att ”när du har ont – oavsett om det är känslomässig eller fysisk smärta – så studsar din uppmärksamhet alltid tillbaka till dig själv”.

Kanske mer förvånande är resultaten i den brittiska studie som visar att ord som alla, ingenting, ständigt, definitivt och totalt kunde förutsäga vilka personer som var deprimerade. Forskarna bakom studien har jämfört språket i 64 engelskspråkiga depressionsforum på nätet med andra mer neutrala forum. De såg att det svartvita tankesätt som ordvalet signalerar kan kopplas till depression. Det svartvita tänkandet är till och med en tydligare indikator på depression än negativt laddade ord.

Som så ofta i forskning så återstår att fastställa vad som är hönan och vad som är ägget. Leder depressionen till språkbruket eller är det så att depressionen tvärtom påverkar språket?

De brittiska forskarna har redan börjat utveckla en app som kan hjälpa psykologer att följa hur deras patienter mår och anpassa sin behandling efter det – och ingripa när språket pekar på självmordsrisk.

Kan nästa steg vara att it-jättarna samarbetar med vården för att förebygga den ökande psykiska ohälsan? Vi har redan vant oss vid att annonserna på våra skärmar har kusligt mycket att göra med vad vi gjorde nyss på nätet. Vad skulle du säga om Google, Facebook och Instagram börjar styra ditt innehåll mot stödtjänster för psykisk hälsa, baserat på ditt ordval?

Jonas Mattsson är redaktör på Språktidningen

jonas@spraktidningen.se

Gör veckans språktest: Vad betyder orden? 

Svårt förstå 500 år gammal svenska

Skulle jag som lever 2019 kunna samtala med, och förstå, en någorlunda bildad svensk från 1500-talet?

Maria

Svar: Det här är en rolig fråga – och nästan omöjlig att svara på eftersom vi inte har tillgång till talat språk längre tillbaka än cirka 150 år i bästa fall. Vi måste gissa oss till hur talet lät genom att titta på skriftliga källor, och de som skrivit behöver ju inte alls ha återgivit talet exakt; de kan ha använt en skriftspråksnorm, så att uttalet faktiskt låg längre från skriften än vi tror. Det är till och med mycket troligt att det var så. Standardspråk, så som vi uppfattar det, fanns inte i talat språk i ett stort land med isolerade områden.

Vem man skulle förstå och inte beror också på (som du är inne på) vem man talade med. Om man talade med en person i Mälardalsområdet (som talade den dialekt som låg till grund för standardskrift) hade man nog lyckats bättre än med en person i en isolerad dalgång.

Kanske hade man med stor svårighet kunnat förstå en person kring tiden för Gustav Vasas bibel, alltså mitten på 1500-talet. Ett par hundra år tidigare hade det kanske snarare låtit som isländska (eller något åt det hållet).

För skriven svenska är det lite lättare att ge svar. Där kan du själv prova att läsa Gustav Vasas bibel. När man trängt igenom de lite speciella typsnitten som användes på den tiden så får man fram detta:

Från Thet Nyia Testamentit på Swensko 1526:

J haffuen hördt, ath thet är sagt / ögha för ögha / och tand för tand / Men iagh sägher idher / athi skolen ey stå thet onda emoot / vthan är thet så någhor slåår tigh wedh thet höghra kinbenet / så wendt honom och thet andra til.

Sofia Tingsell och Sofia Malmgård

Förrättaren utför en förrättning

Jag undrar om ni kan ge råd om användningen av en mer könsneutral yrkesbeteckning än förrättningsman?

Anne

Svar: Det går utmärkt att skriva förrättare (jämför med vigselförrättare) eller förrättningsperson. Båda orden betyder ”person som utför förrättning”.

Karin Fries

Visa mer

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.


dn.se
till thet inte ordval person psykisk talet kanske frst eller sprk ohalsa


User comments